Få bättre koll på Atkinsmetoden

Under 1960-talet lanserade Robert Coleman Atkins en diet för viktminskning som kom att få namnet Atkinsdieten. Den innebär att fet mat och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att addera fett i kosten bidrar till att man kan bibehålla en mer utdragen mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man slipper vara omätt medan man går ned i vikt.

Atkinsdieten innehåller fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten resultera i att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska pågå till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.

Vad gäller underhållsfasen är den avsedd att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Om vikten ånyo ökas kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Människor äter exempelvis för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som ska undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.

I enlighet med Atkinsdieten är självfallet kostplanen väldigt viktig men dieten betonar också daglig fysisk aktivitet och intaget av näringstillskott. Det är viktigt att även grönsakerna har ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska begränsa intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en process som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög grad frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör sålunda av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd.

Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten viktigt att få i sig livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är på grund av somliga livsmedels höga GI-värde som de inte är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för skilda kostrekommendationer inom somliga dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det innefattar både deras typ och mängd. Födoämne som består av rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.