Kan man dra allt socker över en kam?

Många av de organiska ämnen av typen kolhydrat kallas för socker.

Socker är sött samt rikt på energi och utgör det huvudsakliga bränslet i livsprocesserna.

I vardagligt tal och i mindre detaljerade innehållsförteckningar används termen socker vanligtvis om raffinerad sackaros.

Strösocker och bitsocker består av bet- eller rörsocker, som båda är trivialnamn för sackaros. Råsocker är icke-raffinerat socker, brunt till färgen, och det säljs liksom ordinärt socker såsom bit- eller strösocker.

Det finns flera skilda sockerarter, de vanligaste sockerarterna i kosten är glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker), laktos (mjölksocker), maltos (maltsocker), sackaros (rör- eller betsocker) samt stärkelse.

Vi får i oss allt för mycket socker och kolhydrater för att det ska vara sunt för kroppen.

Och ”vanligt” socker som det som finns i till exempel läsk som Coca Cola är inte sunt.

Visste du att en burk Coca Cola består av kolhydrater som motsvarar 10 sockerbitar och att en Milkshake på MacDonalds motsvarar 16 sockerbitar?

Fast Coca Cola försvarar sig med att en burk innehåller lika stora mängder socker som likvärdig mängd apelsinjuice. Skillnaden är emellertid att apelsinjuice innehåller vitaminer samt mineraler vilket du knappast hittar i en CocaCola burk.

Men låt oss ta en titt på en del skilda alternativ till det ”vanliga” sockret.

Polydextrose Fibrer

Polydextrose är vattenlösliga fibrer som finns i livsmedel.

Ungefär 9% är sockerarter, resten är fibrer.

Ca 75% passerar rakt genom kroppen, övriga blir mat åt nyttiga bakterier i tarmsystemet.

Finns i många skilda livsmedel så att producenterna kan bravera med ”Innehåller nyttiga fibrer”

StröSöt – som strösocker men med många skilda namn

Strösöt ser ut och smakar som socker – men har enbart ungefär 75% sötma mot socker.

Strösöt är en 100% naturlig produkt och det officiella namnet är Erytritol.

Säljs under en mängd varumärken,

Sukrin omnämns i Wikipedia som ett sådant.

Erytritol är en sockeralkohol och tas inte upp över huvud taget av kroppen.

Inga kalorier samt inget GI (glykemiskt Index).

Ser ut som och innehar samma granulering som strösocker.

Förekommer naturligt i päron, meloner samt svamp med mera.

Sucralose flytande

Sucralose är ett kalorifritt sötningsmedel som är tillverkat av socker.

Till skillnad från socker så kan kroppen inte ta upp Sucralose.

Inga kalorier och heller inga kolhydrater med andra ord.

Det nya sötningsmedlet, gjort av socker men fullständigt sockerfritt.

Smakar som socker.

Finns som sacketter, absolut kolhydratfria, skänker endast sötman och är utmärkt till kaffe, te och liknande.

Sacketter ger enbart sötman.

Vill man dessutom ha “Body”, dvs fylligheten som socker skänker, så finns det en pulvermix innehållandes maltodextrin.

Maltodextrin är rena kolhydrater skapade av stärkelse som brutits ner i mindre beståndsdelar, vanligen med syra och/eller enzymer.

Maltodextrin är ett samlingsnamn för polymerer av glukosenheter och är en oerhört lätt, vit, kristalliknande samt smaklös substans.

Maltodextrin tillämpas främst som fyllnadsmedel i sötningsmedel. Flertal sportdrycker på marknaden är baserade på maltodextrin därför att det tas upp snabbt i kroppen.

Aspartam

Aspartam är ett sötningsmedel som ersätter socker i de flesta lightprodukter, sockerfria tuggummin, o.s.v.; ämnets E-nummer är E 951.

Det marknadsförs som bordssötningsmedel men ingår väsentligen i färdiga livsmedelsvaror.

Aspartam är ett proteinliknande ämne som bidrar till 4 kcal per gram.

Aspartam ger ingen kariespåverkan samt inget blodsocker- eller insulinsvar.

Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är lika mycket som socker men eftersom sin omkring 200 gånger sötare smak används aspartam i motsvarande mindre doser än socker.

Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte en laxerande verkan vid överkonsumtion

Användning

Aspartam är tillfört i närmare 6000 livsmedel runt om i världen, varav ungefär 2000 i Europa.

Substansen tillämpas som sockerersättning i bland annat bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.

Debatten om risker

Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda samt debatterade.

Den andra och långa fasen av Atkinsmetoden – viktminskningsfasen

I påföljande steg efter induktionsfasen så hamnar bantaren i viktminskningsfasen. Naturligtvis förutsätter viktminskningsfasen att bantaren verkligen tagit sig genom induktionsfasen därför att det är viktigt att faserna följs i korrekt ordning. När man å andra sidan har tagit sig genom hela dieten kan man lättare hoppa mellan faserna ifall man inte skulle lyckas bevara en balanserad vikt.

När man börjar banta i enlighet med Atkinsmetoden och har som avsikt att genomföra dietens samtliga fyra faser är det angeläget att man faktiskt har bestämt sig för att banta. Ifall motivationen är dålig finns nämligen en risk att vikten kommer skifta alldeles för kraftigt upp och ner. Det är minsann inte bra för kroppen och brukar i slutändan över lag resultera i en viktökning.

Från induktionsfasen till viktminskningsfasen så bör det ta ca 2 veckor. Viktminskningsfasen i sig kan vara i upp till sex månader beroende på skilda människors förutsättningar. Eftersom induktionsfasen är extremare så innebär det att viktminskningen inte sker lika drastiskt i viktminskningsfasen. En del kan tillfälligt tappa en aning motivation när man märker ett försämrat resultat. På det stora hela fortsätter man dock gå ner i vikt men endast i långsammare tempo.

Kroppen skulle inte orka rasa i vikt som under induktionsfasen under en längre tid. Dock kan somliga utan besvär välja att fortsätta i induktionsfasen något längre än 14 dagar. Flera gläds över att gå ner 2- 4 kg under induktionsfasen, vilket är den främsta anledningen till att man håller sig kvar längre innan man går över till viktminskningsfasen.

Många som träder in i viktminskningsfasen beskriver en lättnad då de inte längre måste hålla extrem uppsikt gällande kolhydratintaget. Viktminskningsfasen varar oftast relativt länge och tanken är att man ska finna sin kropps egen gräns för kolhydratintag. För vissa tar det längre tid än för andra att upptäcka balansen. Exakt hur lång tid det tar är individuellt och beroende av en mängd skilda faktorer såsom ålder, kondition, hormonstatus samt ämnesomsättning. Därtill påverkas flera av dessa faktorer av arv.

För att nå sin idealvikt ska man alltså oerhört långsamt stegra sitt kolhydratintag för att få reda på sitt gränsvärde. Tanken är att viktminskningen så småningom ska stagnera och att man ska tappa i vikt bara till dess den punkten är uppnådd. Viktminskningsfasen är en generös fas på så sätt att man får öka sitt intag av kolhydrater med 5 gram per vecka. Från induktionsfasen tillåtna 20 gram om dagen så får man efter 2 veckor i viktminskningsfasen äta ungefär 21, 5 gram om dagen.

Det är enligt somliga en relativt liten höjning men det är heller inte meningen att Atkinsdieten ska gå raskt med tanke på att man ska ställa om sina matvanor. Det är en process som förhoppningsvis kommer resultera i att man håller vikten ur ett långsiktigt perspektiv. Ökningen av kolhydrater i viktminskningsfasen pågår till dess man finner sin personliga punkt där man bestående håller vikten stabil.

I viktminskningsfasen kan man på allvar börja skifta sin kost mer och laborera utifrån egna preferenser. Ett gott råd är dock att öka intaget av vegetabilier till en början. I viktminskningsfasen är det också tillåtet att dricka viss mängd alkohol, vilket det alltså inte är i induktionsfasen.

Atkinsmetoden lämpar sig bra för många människor

Man hör ideligen att Atkinsmetoden ska vara anpasslig och lämpa sig för massa olika personer. Vi har alla olika förutsättningar och lever under särskilda villkor samt omständigheter. Då och då kan det medföra begränsningar i levnadssätt, och att exempelvis inleda Atkinsdieten är följaktligen ej självklart för alla med tanke på de risker dieten kan innebära för en del.

Den som lätt blir grinig och trött av blodsockersvängningar ska undvika Atkinsdieten. Detsamma beträffar den som har en utökad risk för hjärtsjukdom samt har sämre kolesterolvärden. Det beror på att man enligt dieten äter stora mängder fett. Dock har inte det samband i förhållande till den ökade risken kunnat bevisas i tillräckligt hög grad och samtidigt hävdar en del forskare motsatsen, d.v.s. att det inte alls föreligger någon risk.

Den senaste tiden har det t.o.m. visats att det kommit flera positiva rapporter. Men experter rekommenderar ändå att man bör förhålla sig avvaktande till Atkinsdieten ifall man har hjärtsjukdom eller mindre bra kolesterolvärden till dess forskningen pekar åt samma riktning och sålunda blivit mer etablerad.

Det finns många fördelar med en lågkolhydratkost. Den fjärde fasen inom dieten innebär exempelvis ett levnadssätt med balans mellan näringsintag och fysisk aktivitet. Ibland kan det vara svårt att bli motiverad, och inte sällan bryter människor dieter allt för tidigt.

Atkinsdieten är lämpad för den som inte ser det som en förlust att inte få frossa i pasta och bröd och som gillar tydliga regler. När man väl har vant sig med dieten så brukar suget efter till exempel pasta vara försvunnet. Den som hellre drar ner på kolhydrater kan istället njuta mer av en fet sås eller varför inte lite vispgrädde.

Atkinsmetoden är även lämpad för vegetarianer samt veganer. Därutöver erbjuder Atkinsmetoden ett utbud av föda som passar att äta när man är ute och reser och kommer i kontakt med mångahanda snabbmatställen och annorlunda typer av restauranger. På så sätt kan Atkinsdieten ses som oerhört flexibel.

Det är just flexibiliteten i dieten som gör den lämpad för flera människor. Den som äter i enlighet med Atkinsdieten kan dessutom vara flexibel mellan faserna och variera dem sinsemellan. Exempelvis kan en del människor vara i behov av mer tid än andra i induktionsfasen för att nå ketos. Och personer i den sista fasen, den så kallade underhållsfasen, måhända måste återgå till induktionsfasen för att nämna ännu ett exempel.

Varför Atkinsmetoden?

Det finns många olika bra anledningar till varför man ska välja Atkinsmetoden. Otaliga människor har upptäckt metodens fördelar och det är därför den blivit en av de mest populära lågkolhydratsdieter att följa. Enligt flera pågående undersökningar har inget hittills påvisat några på sikt negativa effekter.

Den som har diabetes kan utan problem äta enligt Atkins. Anledningen till att metoden lämpar sig mycket väl åt diabetiker är för att dieten innebär att en konstant låg nivå av insulin hålls, och det genom att undvika kolhydrater, om inte helt å hållet så till en viss grad.

De främsta skälen till att välja Atkinsdieten är att kroppens fettlagring minskar, suget efter mat minskar och på samma gång behöver man inte bekymra sig för att vara med om svältkänslor. Att hålla insulinet lågt genom att reducera intaget av kolhydrater resulterar i att kroppen inte lagrar lika mycket fett. Att å andra sidan äta mycket fett och kolhydratrik kost i kombination ger ett påslag av insulin som medför att kroppen lättare lagrar fett.

Till dess man börjar närma sig målvikten ska man inte äta mer än 40-60 gram kolhydrater per dag. Ett exempel på kost enligt Atkins är att man äter kött som vanligt men byter ut pasta, potatis, ris samt bröd mot sallad alternativt grönsaker. För extra mättnadskänsla bör man addera aningen extra sås eller något motsvarande fettrikt. Faktum är att man enligt denna metod äter färre eller max samma mängd kalorier som intaget av normalkost. Fett och protein medför att man håller sig mätt längre än på kolhydrater.

Det finns enligt Atkinsdieten inget strikt tvång att på samma gång motionera eller träna för att dieten ska få verkan. Visserligen så uppnår man naturligtvis snabbare resultat genom att samtidigt motionera alternativt träna.

Att komma igång med Atkinsdieten har många likheter med att bli vegetarian. Det må vara en rejäl omställning i början att utesluta ett födoämne. Men efter ett tag så beskriver många människor att det uteslutna födoämnet inte längre är saknat.

Faktum är att förhöjt blodsocker kan medföra illamående hos en person som går på Atkinsdieten. Det uppstår när kroppen efter lång tids uppehåll plötsligen får i sig något väldigt sött alternativt något som innehåller mycket kolhydrater. Men förutom det så mår personer som går på Atkinsdieten överlag utmärkt och gläds över den påtagliga viktnedgången som så många eftersträvar.

Och när väl kroppen blivit avvänd sockersuget så blir det mindre krångligt att upprätthålla Atkinsdieten. Är man bara tillräckligt motiverad så kommer Atkinsdieten snart uppvisa goda resultat. Gentemot andra traditionella lågkolhydratdieter så har det påvisats att metoden enligt Atkins medför att man snabbare uppnår viktnedgång och att man under längre tid har lättare att hålla vikten.

Många som provat Atkinsdieten beskriver hur tacksamma de är för det breda tillåtna utbudet av mat, och som många förknippar med godsaker. Vad sägs om exempelvis ostar, grädde, créme fraiche och majonnäs m.m. Att ha möjlighet att kunna äta kost som är aptitlig underlättar

Om man finner att Atkinsdieten är passande och man trivs med den så kan den leda till en långvarig stadig vikthållning.

De fyra faserna

Ett typiskt missförstånd vad gäller Atkinsdieten är att man ständigt ska hålla ett minimalt lågt intag av kolhydrater. Det är såklart riktigt att man ska inta mer fett, grönsaker samt protein, men det finns alltid en mer eller mindre mängd av kolhydrater som är tillåten enligt dieten beroende på var i dietens olika faser man befinner sig.

Det är följaktligen centralt att räkna intaget av kolhydrater för att inte överstiga den tillåtna mängden. Hur mycket kolhydrater som är tillåtet inom dieten beror på hur långt man tagit sig genom de skilda faserna av dieten. Intaget av kolhydrater ökas beroende på vilken fas man befinner sig i. De fyra olika faserna är:

-Induktionsfasen
-Viktminskningsfasen
-Mellanfasen
-Underhållsfasen

I induktionsfasen tillåts man inta maximalt 20 gram kolhydrater dagligen. I viktminskningsfasen tillåts man inta 40-60 gram kolhydrater om dag. Den så kallade mellanfasen är anpasslig på så vis att man själv reglerar sitt intag av kolhydraterna. Men vanligtvis äter man mer kolhydrater i mellanfasen än i viktminskningsfasen. Det viktiga är att själv uppskatta hur mycket kolhydrater kroppen klarar att förtära utan att gå upp i vikt.

När man väl har hittat jämvikt vad gäller kolhydratintaget så har man uppnått underhållsfasen som är meningen att utgöra en fas som ska vara livet ut. Trots att tanken är god kan det hända att man då och då ånyo hamnar i gamla mönster med obalanserad vikt. Det är för den skull inte konstigt att byta mellan de skilda faserna under livets gång.

Få bättre koll på Atkinsmetoden

Under 1960-talet lanserade Robert Coleman Atkins en diet för viktminskning som kom att få namnet Atkinsdieten. Den innebär att fet mat och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att addera fett i kosten bidrar till att man kan bibehålla en mer utdragen mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man slipper vara omätt medan man går ned i vikt.

Atkinsdieten innehåller fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten resultera i att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska pågå till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.

Vad gäller underhållsfasen är den avsedd att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Om vikten ånyo ökas kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Människor äter exempelvis för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som ska undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.

I enlighet med Atkinsdieten är självfallet kostplanen väldigt viktig men dieten betonar också daglig fysisk aktivitet och intaget av näringstillskott. Det är viktigt att även grönsakerna har ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska begränsa intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en process som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög grad frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör sålunda av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd.

Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten viktigt att få i sig livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är på grund av somliga livsmedels höga GI-värde som de inte är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för skilda kostrekommendationer inom somliga dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det innefattar både deras typ och mängd. Födoämne som består av rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.

Vilka är fördelarna med Atkinsmetoden?

Det är ingen hemlighet att Atkinsdieten är en av världens mest populära dieter. Det beror naturligtvis på att bantare har uppmärksammat dietens otaliga fördelar.

En av Atkinsmetodens främsta styrka som många har som skäl att över huvud taget inleda den kolhydratfattiga dieten – är att man får möjlighet att inta hur mycket som helst av den tillåtna kosten utan att behöva tänka på att vara omätt. Tänk dig en diet som innebär att du kan äta dig ordentligt mätt och på samma gång gå ner i vikt. Det är sannerligen en drömdiet för de som letar efter en passande metod för att rasa i vikt. Atkinsbantarna minskar i huvudsak oerhört mycket i vikt och ges lägre blodfetter.

Ur ett långsiktigt perspektiv är det massor Atkinsbantare som beskriver att det är enkelt att vara dieten trogen just därför att den är så pass tillåtande för varierande mat. Inom Atkinsmetoden behöver man aldrig begränsa kost som har hög fetthalt vilket innebär att massa populära livsmedel blir tillåtna såsom exempelvis kött, grädde och ost. Att mycket inom Atkinsdieten är tillåten kost medför att det blir lättare att skifta kosten. På så sätt blir det självfallet svårare att fuska och äta mat som inte är tillåten.

För människor som tränar mycket är Atkinsmetoden i synnerhet väl lämpad. En lågkolhydratkost leder nämligen till en reducerad förlust av muskelmassa. Det till skillnad från exempelvis en lågfettdiet som medför att mer muskelmassa går bort i takt med viktnedgång. Det faktum att Atkinsdieten innebär att man inte tvingas gå omätt leder till att den som tränar känner sig piggare, mer motiverad, och upplever i allmänhet ett större energipåslag.

Det är givetvis faktorer som även påverkar sömnen. Goda förutsättningar för träning är i längden väldigt gynnsamt för sömnen. Utmattning i kombination med avsaknad av hunger genererar balanserade sömnvanor. Övriga dieter som inte tillåter bantaren att äta sig mätt har istället negativa effekter på sömnen och människors rutiner och dagliga rytm överlag.

Det har blivit känt inom vetenskapen att en lågkolhydratkost medför förbättrad insulinkänsligheten, ett reducerat blodtryck och minskade insulinnivåer i blodet. Därtill pekar forskning på att lågkolhydratkost ökar nivåerna av det goda kolesterolet, stabiliserar blodsockret samt förbättrar triglyceridvärdet.

Atkinsdieten har enligt åtskilliga forskarrön blivit godkänt som ett effektivt alternativ i förhållande till traditionell bantning. Dessa slutsatser har kommit att få inflytande på olika sorters behandling av patienter som har övervikt. I många fall har därtill Atkinsdieten varit en eftersträvansvärd diet av patienterna själva.

Den som önskar veta mer om Atkinsdieten kan enkelt upptäcka massvis av information på grund av dietens omåttliga populäritet. Det finns en gigantisk mängd böcker att tillgå för den som är intresserad. Därjämte har det fullständigt exploderat med tips och råd på diverse webbplatser samt bloggar.

Underhållsfasen

Den fas som är tänkt att vara bestående hela livet i enlighet med Atkinsmetoden kallas för underhållsfasen. Den som befinner sig i underhållsfasen måste kunna avstyra eventuella viktsviktningar genom att justera med mer eller mindre kolhydrater i sin mat. Det kräver sinne för precision vilket man förväntas ha utvecklats och lärt sig behärska under de föregående faserna.

I underhållsfasen är det betydelsefullt att välja kost med ett lågt GI-värde för att kroppens process av bearbetning ska bli så låg som möjligt. I de föregående faserna hålls ju dock ett helt annat tempo vad beträffar kroppens bearbetning.

Underhållsfasen kräver mycket disciplin. Med tanke på att livet överlag har sina upp- och nergångar så kan våra förutsättningar för att upprätthålla vår ideala vikt ändras. Exempelvis kan psykisk ohälsa påverka hur vi tar hand om våra kroppar. Ifall vikten börjar öka igen så har bantaren naturligtvis möjlighet att börja om med induktionsfasen igen, vilket inte är alldeles ovanligt. Underhållsfasen innebär nya kostvanor som de föregående faserna ska lära kroppen att godta.

Många tror att underhållsfasen begränsar frosseri samt njutning av viss mat helt å hållet. Det är inte sant då Atkinsdieten i underhållsfasen genererar utrymme för människor att unna sig godsaker, men självfallet är det på bekostnad av att man måste kunna avleda viktsviktningar. Faktum är att man redan i de tidigare faserna kan unna sig vissa godsaker som man föredrar, men i underhållsfasen bör man ha lärt sig sin kropps exakta begränsningar för att kunna upprätthålla en ihållande idealvikt.

Atkins förespråkar även träning som en parallell process för de som befinner sig i underhållsfasen.

Atkins och vetenskapen

Forskningen och dess goda resultat är självklart en bidragande omständighet till Atkinsdietens populäritet. Det vetenskapliga startskottet samt den vetenskapliga grunden åt Atkinsdieten initierades när dr Robert C. Atkins under 70-talet utformade en kontrollerad kolhydratmetod efter att ha studerat några vetenskapliga artiklar som gav stöd åt en sådan metod. Det visade sig att Atkins inflytande skulle skänka upphov till ett oerhört engagemang hos bantare världen över. En ny bantningstrend började gradvis få fäste och allt fler påbörjade Atkinsdieten.

På den tiden hade en ökad tendens till kraftig övervikt uppenbarat sig i USA, vilket oroade Atkins. Men han insåg att ifall man höll sig till regelmässig mathållning och på samma gång begränsade de raffinerade kolhydraterna så började kroppen förbränna fett istället för kolhydrater. Det fick positiva effekter för viktminskning och andra förbättringar relaterade till hälsa.

En tydlig styrka med Atkinsdieten som också lockade många bantare att komma igång med den, var att dieten tillät mycket av vad flera ansåg vara god föda. Till skillnad från andra dieter kunde man fortfarande njuta av diverse läckerheter och trots det gå ner i vikt. Vilket såklart gjorde Atkinsdieten till en drömdiet för frossarna.

Sedan 70-talet har forskare och utövare av Atkinsmetoden fått nya insikter och mycket av vetenskapen har utvecklats rejält. Den har blivit mer balanserad och på så sätt blivit lättare att följa. Exempelvis uppmanade dieten under 80-talet att man skulle äta mycket ägg och biff men med tiden blev dieten mer tillåtande och öppnare vad gällde viss föda.

På så vis har Atkinsdieten för jämnan varit under progress vilket i sin tur medfört att dieten oavbrutet haft en aktuell ställning i sammanhang som har haft med välbefinnande samt föda att göra. Den huvudsakliga och vägledande principen är dock fortfarande att kolhydratintaget i hög grad ska vara kontrollerat. När idealvikten är nådd måste en fortsatt reglering av kolhydratintaget upprätthållas och forskningen har visat att det dagliga intaget på 50 – 80 gram kolhydrater tvingas hållas för att inte en viktökning ska bli ett faktum återigen.

I dagsläget finns hundratals studier om Atkinsdieten som uppmärksammar positiva resultat av viktminskning samt andra fördelar som är relaterade till hälsan. Det kan till exempel handla om reducerade risker för hjärtsjukdomar, diabetes, inflammation, högt blodtryck. Därtill kan dieten leda till minskad fetma hos barn och ungdomar, och forskningen har även visat på indikationer gällande fördelar i behandlingen av epilepsi

Forskningen bedrivs primärt från ledande universitet samt institutioner i USA. Flertal experter inom landet bidrar till vetenskapliga underlag inom metabolism, fysiologi samt livsmedelsvetenskap. Det finns ett tydligt intresse av Atkinsdieten världen över p.g.a. dietens positiva effekter. Ur ett vetenskapligt synsätt får massor människor bekräftelser som på löpande band beträffande Atkinsdietens positiva effekter. Det innebär självklart att Atkinsdieten ökar i populäritet än mer ju bättre det vetenskapliga stödet blir.

Att tänka på inför träning i samband med Atkinsmetoden

Fungerar Atkinsdieten tillsammans med träning? Ett vanligt missförstånd är att dieten är så energikrävande att det inte finns någon ork över åt träning. Men faktum är att Atkinsdieten bidrar till mer energi än vad många andra dieter beskrivs göra. Visserligen är det allmänt känt att kolhydrater är en bra energikälla i relation med träning, men Atkinsdieten innebär att man i en annan bemärkelse känner sig mer energifylld eftersom man tillåts äta sig mätt. Dock blir fettet ett substitut för kolhydraterna. Somliga menar dock att man blir piggare vid träning när man utesluter kolhydrater samt äter mer fett .

Det är hur som helst viktigt att det inte uppstår kraftiga blodsockersvängningar när man följer Atkinsdieten. Därför är det viktigt att följa dieten ordentlig med tanke på att blodsockersvängningar försämrar träning. En lyckad träning verkar således gå hand i hand med en i övrigt god motivation att följa dieten.

Det är egentligen personligt huruvida man kan träna lyckat på en kolhydratfattig kost eller inte, men de som äger förutsättningarna kan räkna med sig en träning som är lönande energimässigt. Dock bör man beakta att det kan ta lång tid för kroppen att vänja sig gå på fett istället för kolhydrater. Över lag gäller att ju mer otränad man är desto längre tid tar det för kroppen att ställa om sig.

Det har visat sig att just vid styrketräning så är det flera som bygger muskler snabbare med hjälp av reducerad mängd kolhydrater i kosten och utökad mängd fett. Det gäller därtill att ha en god jämvikt mellan intaget av protein respektive intaget av fett. Ett kraftigt ökat intag av naturligt animaliskt fett är att föredra.

Den som äter mindre kolhydrater har chans att erhålla en utomordentlig grundkondition. Det har visat sig att personer orkar promenera långa sträckor och ofta när de ägnar sig åt Atkinsdieten, och det utan att förse någon extra energi. Det gäller även de som inte motionerat på åtskilliga år. Å andra sidan kräver löpning mer ork vilket är något som kan bli bättre med bättre rutin och en mer långtgående process av Atkinsmetoden.

Det är högts personligt när det är lämpligt att bege sig ut på intensivare löprundor. Det verkar som att uthålligheten för de som går på Atkinsdieten blir bättre medan de kortare intensivare inslagen i träningen blir mer pressande. Genomgående så gäller det att prova sin kropps begränsningar under Atkinsdieten och påträffa en god balans i sin träning.

Enligt Atkinsdieten är ju alltid ett visst begränsat intag av kolhydrater tillåtet och flera menar att det är optimalt att göra det intaget i förbindelse till sin träning. Hittar man en bra jämvikt och lär sig när sin kropp är i störst behov av kolhydratintaget så ger det extra kraft åt träningen.