Atkins och vetenskapen

Forskningen och dess goda resultat är självklart en bidragande omständighet till Atkinsdietens populäritet. Det vetenskapliga startskottet samt den vetenskapliga grunden åt Atkinsdieten initierades när dr Robert C. Atkins under 70-talet utformade en kontrollerad kolhydratmetod efter att ha studerat några vetenskapliga artiklar som gav stöd åt en sådan metod. Det visade sig att Atkins inflytande skulle skänka upphov till ett oerhört engagemang hos bantare världen över. En ny bantningstrend började gradvis få fäste och allt fler påbörjade Atkinsdieten.

På den tiden hade en ökad tendens till kraftig övervikt uppenbarat sig i USA, vilket oroade Atkins. Men han insåg att ifall man höll sig till regelmässig mathållning och på samma gång begränsade de raffinerade kolhydraterna så började kroppen förbränna fett istället för kolhydrater. Det fick positiva effekter för viktminskning och andra förbättringar relaterade till hälsa.

En tydlig styrka med Atkinsdieten som också lockade många bantare att komma igång med den, var att dieten tillät mycket av vad flera ansåg vara god föda. Till skillnad från andra dieter kunde man fortfarande njuta av diverse läckerheter och trots det gå ner i vikt. Vilket såklart gjorde Atkinsdieten till en drömdiet för frossarna.

Sedan 70-talet har forskare och utövare av Atkinsmetoden fått nya insikter och mycket av vetenskapen har utvecklats rejält. Den har blivit mer balanserad och på så sätt blivit lättare att följa. Exempelvis uppmanade dieten under 80-talet att man skulle äta mycket ägg och biff men med tiden blev dieten mer tillåtande och öppnare vad gällde viss föda.

På så vis har Atkinsdieten för jämnan varit under progress vilket i sin tur medfört att dieten oavbrutet haft en aktuell ställning i sammanhang som har haft med välbefinnande samt föda att göra. Den huvudsakliga och vägledande principen är dock fortfarande att kolhydratintaget i hög grad ska vara kontrollerat. När idealvikten är nådd måste en fortsatt reglering av kolhydratintaget upprätthållas och forskningen har visat att det dagliga intaget på 50 – 80 gram kolhydrater tvingas hållas för att inte en viktökning ska bli ett faktum återigen.

I dagsläget finns hundratals studier om Atkinsdieten som uppmärksammar positiva resultat av viktminskning samt andra fördelar som är relaterade till hälsan. Det kan till exempel handla om reducerade risker för hjärtsjukdomar, diabetes, inflammation, högt blodtryck. Därtill kan dieten leda till minskad fetma hos barn och ungdomar, och forskningen har även visat på indikationer gällande fördelar i behandlingen av epilepsi

Forskningen bedrivs primärt från ledande universitet samt institutioner i USA. Flertal experter inom landet bidrar till vetenskapliga underlag inom metabolism, fysiologi samt livsmedelsvetenskap. Det finns ett tydligt intresse av Atkinsdieten världen över p.g.a. dietens positiva effekter. Ur ett vetenskapligt synsätt får massor människor bekräftelser som på löpande band beträffande Atkinsdietens positiva effekter. Det innebär självklart att Atkinsdieten ökar i populäritet än mer ju bättre det vetenskapliga stödet blir.

Att tänka på inför träning i samband med Atkinsmetoden

Fungerar Atkinsdieten tillsammans med träning? Ett vanligt missförstånd är att dieten är så energikrävande att det inte finns någon ork över åt träning. Men faktum är att Atkinsdieten bidrar till mer energi än vad många andra dieter beskrivs göra. Visserligen är det allmänt känt att kolhydrater är en bra energikälla i relation med träning, men Atkinsdieten innebär att man i en annan bemärkelse känner sig mer energifylld eftersom man tillåts äta sig mätt. Dock blir fettet ett substitut för kolhydraterna. Somliga menar dock att man blir piggare vid träning när man utesluter kolhydrater samt äter mer fett .

Det är hur som helst viktigt att det inte uppstår kraftiga blodsockersvängningar när man följer Atkinsdieten. Därför är det viktigt att följa dieten ordentlig med tanke på att blodsockersvängningar försämrar träning. En lyckad träning verkar således gå hand i hand med en i övrigt god motivation att följa dieten.

Det är egentligen personligt huruvida man kan träna lyckat på en kolhydratfattig kost eller inte, men de som äger förutsättningarna kan räkna med sig en träning som är lönande energimässigt. Dock bör man beakta att det kan ta lång tid för kroppen att vänja sig gå på fett istället för kolhydrater. Över lag gäller att ju mer otränad man är desto längre tid tar det för kroppen att ställa om sig.

Det har visat sig att just vid styrketräning så är det flera som bygger muskler snabbare med hjälp av reducerad mängd kolhydrater i kosten och utökad mängd fett. Det gäller därtill att ha en god jämvikt mellan intaget av protein respektive intaget av fett. Ett kraftigt ökat intag av naturligt animaliskt fett är att föredra.

Den som äter mindre kolhydrater har chans att erhålla en utomordentlig grundkondition. Det har visat sig att personer orkar promenera långa sträckor och ofta när de ägnar sig åt Atkinsdieten, och det utan att förse någon extra energi. Det gäller även de som inte motionerat på åtskilliga år. Å andra sidan kräver löpning mer ork vilket är något som kan bli bättre med bättre rutin och en mer långtgående process av Atkinsmetoden.

Det är högts personligt när det är lämpligt att bege sig ut på intensivare löprundor. Det verkar som att uthålligheten för de som går på Atkinsdieten blir bättre medan de kortare intensivare inslagen i träningen blir mer pressande. Genomgående så gäller det att prova sin kropps begränsningar under Atkinsdieten och påträffa en god balans i sin träning.

Enligt Atkinsdieten är ju alltid ett visst begränsat intag av kolhydrater tillåtet och flera menar att det är optimalt att göra det intaget i förbindelse till sin träning. Hittar man en bra jämvikt och lär sig när sin kropp är i störst behov av kolhydratintaget så ger det extra kraft åt träningen.

Tillåtna samt otillåtna födoämnen

Naturligtvis är det en styrka att den som börjar med Atkinsmetoden är rejält motiverad och disciplinerad. Självfallet finns det födoämnen som ska undvikas för att dieten ska bringa så goda resultat som möjligt. Grundtanken med Atkinsmetoden är att reducera kolhydraterna, och i synnerhet dra ner på de snabba kolhydraterna. Det innebär att det krävs ett kraftigt reducerat intag av socker och också fiberfattiga produkter som innehåller mycket vitt mjöl.

Drygt 50-75% av kroppens energibehov bör komma från protein och fett och det återstående energibehovet från intag av kolhydrater.

En uppenbar fördel är att det under de senaste åren har vuxit fram en ökad medvetenhet hos både konsumenter och producenter. I mataffärerna finns följaktligen mer grovt bröd att hitta, och sockerhalten i till exempel yoghurt och i juicer har blivit mindre. Födoämnen som innehåller mycket fibrer såsom grönsaker, frukt, linser, bönor och spannmål är förvisso bra i begränsade mängder men bör reduceras i enlighet med Atkinsdieten. Det är betydelsefullt att hålla uppsikt över dessa födoämnens olika GI-värden.

Det krävs ju en viss mängd protein inom Atkinsmetoden. Därför är det fördelaktigt att inta ändamålsenligt protein som i huvudsak finns i vilt kött, avokado och fisk.

Induktionsfasen – den tuffaste och första fasen Atkinsmetoden

Att få kroppen att hamna i ketos är Atkinsmetodens första mål och kallas induktionsfasen. För uppnå detta tillstånd tvingas man i induktionsfasen stävja kolhydratintaget till 20 gram om dagen. Dock är det tillåtet att inta obegränsade mängder av till exempel kött, fisk, ost, ägg och vissa grönsaker. En allmän regel är dock att grönsakerna helst bör vara gröna till färgen och inte gro under marken. Övriga vegetabilier brukar bestå av en högre kolhydrathalt.

På det stora hela bör potatis, pasta, ris, socker, mjölk, bönor och likande föda tas bort ur kosten. Det är därutöver viktigt att undvika alkohol helt å hållet i induktionsfasen, och kaffe och te bör begränsas p.g.a. förekomsten av koffein.

Induktionsfasen är tänkt att vara över hastigt om allting går som tänkt. Det handlar om ca 14 dagar till dess bantaren förlorat ungefär 10 % av sin övervikt. För vissa varar dock induktionsfasen både kortare och längre än 14 dagar. Observera att längre induktionsfas än 14 dagar kan vara mödosam för kroppen och medföra risker. Vid en sådan situation ska man alltid rådfråga en läkare.

Som komplement till kosten rekommenderas att man motionerar och att man dagligen intar multivitamintabletter. Vad gäller multivitamintabletter så är det mest en säkerhetsåtgärd med tanke på at kosten kan komma att skifta kraftigt under induktionsfasen. Under induktionsfasen kan för övrigt de som tycker om ost dra nytta av fördelen att dagligen förtära upp till 110 gram hårdost.

Det har uppmärksammats bland flera att man kan få illa andedräkt av en framgångsrik induktionsfas. Andedräkten får då en prägel av ammoniak, men vilket enligt Atkins är ett bra tecken på att kroppen är i den optimala processen av fettförbränning, d.v.s. ketos. Andedräkten tenderar i regel bli bättre när man lämnar induktionsfasen för efterträdande fas i Atkinsdieten.

Ett vanligt missförstånd om induktionsfasen är att den skulle utgöra hela Atkinsdieten. Det vore en alltför sträng och överdriven diet som skulle vara jätte krävande för kroppen under lång sikt. Otvivelaktigt måste man förvänta att påbörjandet av Atkinsdieten är extrem men det är dock en kortvarig men nödvändig åtgärd för att kraftfullt stimulera kroppens ämnesomsättning. Att försätta kroppen i ketos är i särklass den mest effektiva metoden för att kvickt komma igång med sin bantning.

I induktionsfasen är det viktigt att äta regelbundet. Som mest kan man inta sex måltider per dag och som minst tre måltider. Huvudsaken är att det inte går mer än sex timmar mellan måltiderna. Men med tanke på att aptiten minskar under Atkinsdieten så får man gradvis reglera sina måltider.

Det är mycket centralt att dricka mycket med vatten i induktionsfasen med tanke på att kroppen kräver mer vatten än normalt. En generell bieffekt av att försätta sin kropp i ketos är förstoppning, vilket effektivt motverkas genom att inta rikligt med vätska. Naturligtvis är inte vilken vätska som helst att föredra. Speciellt kan nämnas att konstgjorda sötningsmedel bör användas väldigt sparsamt eller i bästa fall undvikas helt å hållet.

Motivation – en betydande förutsättning för att nå målet med Atkinsdieten

Nästan allt man tar sig an i livet och vill lyckas med kräver motivation. För en del situationer krävs mer motivation än annars. Att hitta motivationen att banta är för många inte alldeles enkelt även om viljan finns. Vad gäller Atkinsmetoden så upplevs den för många extra jobbig och det gäller att vara motiverad för att lyckas med målen.

En uppenbar fördel med Atkinsmetoden är att den är uppdelad i fyra skilda faser och att dessa faser var och en utgör fyra delmål att klara. Att ständigt jobba mot nya mål är gott för motivationen, och processen mot din idealvikt blir mer konkret.

Det finns också uppenbara belöningar i de olika faserna av Atkinsmetoden. Man får nämligen öka sitt kaloriintag med jämna mellanrum. Den mest krävande fasen är ju induktionsfasen men ifall man går in med rejäl motivation så kommer man lyckas med den. Det är viktigt att härda ut i induktionsfasen och tänka att den enbart pågår under en mycket kort period.

För att ges extra hjälp med motivationen rekommenderas att man inleder Atkinsmetoden tillsammans med en god vän. På så sätt kan man alltid uppmuntra varandra. Ifall ens vän lyckas följa Atkinsmetoden och lyckas uppnå bra resultat så är det lättare för en själv att upprätthålla samma motivation. Det blir som en subtil tävlingsform som i sin tur höjer motivationen för alla inblandade.

Ett generellt tips för de som tänkt inleda Atkinsmetoden är att påbörja den med full motivation. Det är bättre att dröja och invänta motivationen om den skulle fattas. Det finns en risk att man måste göra uppehåll i dieten ifall man går in i den halvt motiverad. Det resulterar oftast i en ond spiral eftersom man måste börja om dieten vilket knappast höjer motivationen.

Det är alltid bra att göra vissa övervägningar för sig själv. Man kan till exempel skriva upp vilka fördelar en viktminskning skulle innebära och även ifall det finns någonting i ens livssituation som talar emot ett påbörjande av dieten. Om det visar sig att fördelarna överväger nackdelarna så kommer det kännas mer naturligt och motiverande att faktiskt förändra sin livsstil.

Att ägna sig åt Atkinsmetoden kräver en kontrollerad kosthållning och för att optimera den kontrollen är det betydelsefullt att tillaga sin egen kost och se till att ha de rätta råvarorna hemma. Det är ett ypperligt tillfälle att lära sig tillaga nya spännande rätter, måltider o.s.v. Inte nog med att det i sig kan vara motiverande så har det i de flesta fall ekonomiska fördelar i hushållet. Att äta mycket ute ger inte enbart sämre kontroll utan i längden också mindre bra ekonomi.

Rasa i vikt genom att skippa kolhydraterna

För att fort och effektivt gå ner i vikt är det enkla sättet att skippa kolhydraterna, i enlighet med Atkinsmetoden.

Den här vetskapen är dock ingen nyhet. Redan under tidigt 1900-tal var dieterna fattiga på kolhydrater eftersom man märkte att patienter med diabetes levde längre ifall man tog bort kolhydrater, d.v.s. socker ur kosten. Redan då hade man funnit att kolhydrater påverkade blodsockret och vikten. Det var egentligen inte förrän på 1970-talet som det blev populärt att gå ner i vikt med hjälp av lågfettkoster, vilket är tvärtemot Atkindietens principer.

Men tar man bort fett ur kosten måste det ju ersättas med något. Det är sällan den typen av ersättning blir fattig på kolhydrater. En kost som består av mindre kolhydrater är mestadels bättre för både vikten och blodfetterna jämfört med en lågfettkost. Det har exempelvis noterats att frukost enligt lågfettkost som består av mycket kolhydrater bidrar till en stegring av insulinet. Det sliter på kroppens kärl, och är knappast hälsosamt i längden. Under de senaste åren har ny vetenskap visat att en föda som har mindre kolhydrater oftast är bättre för både vikten samt blodfetterna jämfört med en lågfettkost.

Det som gäller för både snabba och långsamma kolhydrater är att de omvandlas till socker i samma stund som de når tarmen. Det är tarmens enzymer som bidrar till den effekten. Det omvandlade sockret portioneras efteråt ut i kroppen. Samtliga kolhydrater vi får i oss i kroppen omvandlas till socker. Hur hastigt sockret sedan går ut i blodet beror på vilken typ av kolhydrat som har ätits. För att sockret ska omvandlas till energi måste insulin produceras som i sin tur öppnar cellerna för sockret.

Det faktum att mindre kolhydrater leder till en bättre utgångspunkt för viktminskning är något som lockar flertal personer att välja bort lågfettkost. För många är det betydelsefullt att skyndsamt och effektivt uppnå en hälsosam vikt, och för det avseendet krävs en pålitlig diet. I enlighet med lågkolhydratkost som Atkinsdieten förbränns fettet som kroppen tar upp väldigt snabbt. Det beror på de låga nivåerna av det hormonella insulinet.

En markant styrka med lågkolhydratkost är att man vill äta mindre, och utan att vara i behov av att räkna kalorierna så äter de allra flesta överviktiga överlag mindre mat som är lågkolhydratkost. Socker och stärkelse kan medföra att hungern blir allt mer märkbar, och därför bör den typen av intag minskas. När kroppen väl får i sig lagom mängd kalorier så finns heller ingen anledning att räkna dem. Viktnedgången blir ett faktum, och dessutom finns det goda chanser att bibehålla en eftersträvansvärd vikt med Atkinsdieten.

Det finns utsikt för de som äter lågkolhydratkost att förbränna 300 kalorier under vilande tillstånd mer än de som äter alternativ mat. Det motsvarar cirka en timmes mödosam fysisks träning. Atkinsdieten kan alltså dagligen medföra ”extra träning” under tiden man vilar.

Sammanfattningsvis: Atkinsdieten reducerar hungern och medför att det inte blir utmanande att äta mindre. Dessutom ökar dieten fettförbränningen under sömnen. Atkinsdieten är den smarta vägen att gå ner i vikt och uppnå en sundare livsstil.

Mellanfasen

Tanken är att man redan i viktminskningsfasen bör komma tämligen nära sitt bantningsmål Mellanfasen innebär finjustering och tanken med fasen är att komma så nära sitt högsta gränsvärde för kolhydratintag som möjligt utan att varken gå upp eller ner i vikt. Atkinsdieten innebär ju en strävan om att uppnå sin idealvikt som naturligtvis även är tänkt att vara stadig.

Det har pekats på hur otroligt viktig mellanfasen är för bantningens fortsatta framåtskridande. Det är en fas som i allra högsta grad är individuell och för att lättast hitta sitt högsta gränsvärde för kolhydratintag så är det viktigt att väldigt sakta gå ner i vikt. Det krävs ju en hel del tålamod hos bantaren i viktminskningsfasen men förmodligen än mer i mellanfasen då ju vikten i den fasen ska finjusteras.

En del som fram till mellanfasen tappat mycket många kilon är ivriga att bli av med de sista kilona mycket fort också. Man bör emellertid hålla sig undan en sådan lockelse eftersom det oerhört tydligt kan påverka svårigheten att upptäcka den rätta balansen framöver. Av många som ägnat sig åt Atkinsmetoden så har det inte betonats tillräckligt hur svårt det är att bibehålla vikten.

Det är alltså lättare att banta bort ett visst antal kilon som dessvärre oftast utgör den huvudsakliga samt enda målsättningen hos bantaren. En bättre ambition vore snarare att banta bort ett visst antal kilon och behålla även vikten. Ju mindre drastisk viktminskning desto enklare är det att uppnå det kombinerade målet av både viktminskning samt stabilisering.

Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur lång tid mellanfasen bör bestå utan det bestäms helt å hållet efter hur lång tid det tar att hitta sitt högsta gränsvärde för kolhydratintag. I mellanfasen bör i själva verket den mesta delen av viktminskningen vara avklarad. Under en lyckad mellanfas är det normalt att människor pendlar mellan 50 till 80 gram kolhydrater om dagen utan att varken gå upp eller ner i vikt. För somliga tar det längre tid än för andra att upptäcka balansen. Det är en mängd olika faktorer som spelar in, som ålder, kondition, hormonstatus och ämnesomsättning. Dessa faktorer har därutöver inte sällan koppling till arv.

I mellanfasen måste man verkligen vara uppmärksam på att inte överstiga det dagliga kolhydratintaget. Det kan räcka med att endast överstiga ett fåtal gram för att det ska leda till oönskad viktuppgång. Med tanke på att Atkinsdieten pågår under en längre period är de flesta mycket motiverade till att komma in i slutfasen av dieten, den så kallade underhållsfasen. Således gäller det att vara rejält noggrann i mellanfasen. Där krävs det mer finess än i viktminskningsfasen.

Använd banangrädde för att dekorera tårtan

Bland Gert Strands succéprodukter finns de framgångsrika vispgräddearomerna, och nu välkomnas smaken Banan till sortimentet, under varumärket Aromhuset. Gräddarom med smak av banan har flera användningsområden och tack vare att den är fullkomligt fri från kalorier blir den snabbt barns, diabetikers och dietanhängares oumbärliga smaksättare.

Banan har söt arom, det vet vi alla. Till färgen är en mogen banan glatt gul och till formen roande kurvig. Bananer är minsann roliga och upplyftande frukter på alla sätt och vis. Aromhusets gräddarom med smak av banan är sannerligen inget undantag. Denna smaksättare skänker grädden eller yoghurten skarp arom från banan utan att kännas syntetisk och dessutom färgar den grädden tydligt gul.

Banangrädde är klockren att ha som dekor på tårtan alternativt som ett skikt inuti. Banansmaken är försvinnande läcker och det finns överhängande risk att man råkar lapa i sig en aning för mycket av den smaksatta grädden före den tillförs på tårtan. Det gör självklart inget för varje flaska gräddarom räcker till hela två liter grädde. Det blir många tårtor, det.

Naturligtvis har gräddaromerna ytterligare användningsområden än enbart till grädde. De flesta älskar att smaksätta sin yoghurt med Aromhusets gräddaromer och just banan tippas bli en färsk favorit till just detta ändamål. Det blir mycket lättare att få barnen att förtära nyttig, naturlig yoghurt I frånvaro av konstiga tillsatser ifall den har gul färg och arom från banan.

En pava gräddarom består av 30 ml smaksättning och varje deciliter grädde behöver drygt 1,5 ml arom för ultimata verkan. Man kan ta mindre om man vill ha lite mildare smak och ljusare kulör, det avgör man själv, överdosering kan emellertid medföra en aning egendomlig eftersmak.

Sortimentet av gräddaromer har hittills bestått av tre typiska smaker – choklad, blåbär och jordgubbe med ljusbrun respektive blå och röd färg. Nykomlingarna utgörs av nämnda Banan och nykomlingen Melon som blir fullständigt grön i kulören. Allihopa är riktigt smakrika men jordgubbe och banan delar troligen ändå första plats vad gäller nytta.

Vill man producera hemgjord glass är dessa aromer fantastiska smak- och färgsättare. De går också att förena för att få exempelvis glass med smak av choklad/banan eller varför inte blåbär/jordgubbe? Melonaromen står lite i en klass för sig själv med lite mer exotisk arom och oerhört dramatisk grön färg.

Extra användbara blir gräddaromerna från Aromhuset när det vankas barnkalas. Nu när sortimentet kompletterats med två nya färger så finns alla de viktiga färgerna: röd (rosa), blå, gul och grön, och brun. Om man därtill blandar smakerna en aning så kan man få fram alla lika färger man vill, som lila och orange. Smakerna blir en aning mer svårdefinierade när man blandar dem, men kombinationerna blir riktigt mumsiga!

Är man nyfiken på att prova Aromhusets nykomling Banan så handlar man dem enklast på www.allt-fraktfritt.se. En liten doseringspipett följer med och underlättar när man vill mäta upp mindre mängder, exempelvis till sin morgonskål med yoghurt.

I och med att allt fler personer blir kolhydratmedvetna så söker de efter valmöjlighet till de sockerspäckade livsmedlen som finns ute i handeln. Med Aromhusets gräddaromer i kombination med lite Sucralose eller StröSöt kan man själv tillverka fantastiska bakverk, tårtor, glass och yoghurtmåltider utan att addera en enda kolhydrat eller kalori. Aromhusets vispgräddearom Banan är sannerligen ett användbart tillskott i skafferiet och kan givetvis vispas med gräddsifon.

Använd banangrädde för att dekorera tårtan

De framgångsrika vispgräddearomerna från Gert Strands succéprodukter under varumärket Aromhuset välkomnar nu smaken Banan till sortimentet. Gräddarom med arom från banan har flertal användningsområden och tack vare att den är fullkomligt fri från kalorier blir den hastigt barns, diabetikers och dietanhängares oumbärliga smaksättare.

Banan har söt arom, det vet vi allihopa. Till färgen är en mogen banan glatt gul och till formen roande kurvig. Bananer är minsann roliga och upplyftande frukter på alla plan. Aromhusets gräddarom med smak från banan är sannerligen intet särfall. Denna smaksättare ger grädden eller yoghurten distinkt arom från banan utan att kännas konstgjord och därtill färgar den grädden klart gul.

Banangrädde är superb att ha som dekor på tårtan eller som ett skikt inuti. Banansmaken är försvinnande god och det finns överhängande risk att man råkar lapa i sig aningen för mycket av den smaksatta grädden före den tillförs på tårtan. Det gör självklart inget för var flaska gräddarom räcker till hela 2 liter grädde. Det blir många tårtor, det.

Självfallet har gräddaromerna fler användningsområden än endast till grädde. De flesta gillar att smaksätta sin yoghurt med Aromhusets gräddaromer och just banan förutspås bli en färsk favorit till just detta syfte. Det blir betydligt lättare att få barnen att äta hälsomedveten, naturell yoghurt utan konstiga tillsatser om den har gul kulör och smak från banan.

En flaska gräddarom består av 30 ml smaksättning och varje deciliter grädde behöver cirka 1,5 ml arom för ultimata verkning. Man kan ta mindre om man önskar ha aningen mildare arom och ljusare färg, det avgör man själv, överdosering kan dock leda till aningen konstig eftersmak.

Sortimentet från gräddaromer har hittills bestått av tre klassiska smaker – choklad, blåbär och jordgubbe med ljusbrun respektive blå samt röd kulör. Nykomlingarna utgörs av nämnda Banan och nykomlingen Melon som blir fullständigt grön i färgen. Alla är riktigt goda men jordgubbe och banan delar nog ändå första placering vad gäller användbarhet.

Vill man tillverka hemgjord glass är dessa aromer underbara smak- samt färgsättare. De går också att förena för att få exempelvis glass med smak av choklad/banan eller varför inte blåbär/jordgubbe? Melonaromen står lite inom en klass för sig själv med lite mer exotisk smak och riktigt dynamisk grön kulör.

Gräddaromerna från Aromhuset blir extra användbara när det vankas barnkalas. Nu när sortimentet kompletterats med ett par nya kulörer så finns alla de viktiga färgerna: röd (rosa), blå, gul och grön, och brun. Om man dessutom blandar smakerna en aning så är det möjligt att få fram alla lika färger man önskar, som lila och orange. Smakerna blir en aning mer svårdefinierade när man blandar dem, men kombinationerna blir riktigt mumsiga!

Är man nyfiken på att testa Aromhusets nykomling Banan så handlar man dem enklast på www.allt-fraktfritt.se. En mindre doseringspipett medföljer och underlättar när man vill mäta upp mindre mängder, exempelvis till sin morgonskål med yoghurt.

I och med att allt fler människor blir kolhydratmedvetna så söker de efter alternativ till de sockerspäckade livsmedlen som finns ute i handeln. Med Aromhusets gräddaromer i kombination med lite Sucralose eller StröSöt kan man själv göra fantastiska bakverk, tårtor, glass samt yoghurtmåltider utan att addera en enda kolhydrat eller kalori. Aromhusets vispgräddearom Banan är sannerligen ett användbart tillskott i skafferiet och kan givetvis vispas med gräddsifon.

Kanel i kaffet för snabbare ketos

Ketos sätter fart på fettförbränningen

Ketos är ett ord som för blott några år sedan föga var känt i allmänna kretsar, men idag är det ett ord på allas läppar. Ketos är ett kroppsligt läge som en stor del av svenskarna idag strävar efter att hamna i igenom att lägga om sin mat till LCHF – Low Carb High Fat (lite kolhydrater mycket fett) . Andra dieter är Atkins och Skaldemans diet.

Vad är då ketos?

Ketos är när kroppen är i fettförbränningsläge i stället för kolhydratförbränningsläge.

Ketos verkar i kroppen när ketoner blir den energigivande substansen istället för glukos, som är det vanliga. För att detta ska kunna förekomma måste i stort sett alla kolhydrater (mjöl, socker, bröd, gryn, pasta) uteslutas ur kosten samt sedan måste glukoslagret i musklerna tömmas. När kroppen blir tom på glukos så går den över till att alstra ketoner, och denna process kräver mycket mer energi, dessutom är ketonerna mycket fördelaktiga för fettförbränningen. I ketos är fettförbränningen beständig förhöjd oavsett om man tränar eller sitter totalt stilla. Håller man på att banta så behöver man inte motionera för att gå ner i vikt och inte syssla med svält (kaloribantning) som även minskar muskelmassan.

Kanel är mer än «okej» vid en lågkolhydratsdiet

Länge har man rekommenderats att piffa upp maten med kanel om man vill undvika kolhydrater. Att kanel är «ok» under en lågkolhydratsdiet har alltså varit känt sedan länge, men att kanelen i sig är direkt fördelaktig för att hamna i ketos är inte lika känt.

Saigon Kanel ökar insulinkänsligheten 29% vilket innebär att kroppen producerar mindre insulin, samt ju mindre insulin – desto bättre!

Annorlunda kanelsorter funkar förstås olika bra, men bara en kanelsort fungerar riktigt bra – Saigonkanel . Den bästa kanelen för ketos är Vietnamesisk kanel (Saigonkanel) Cinnamomum loureiroi.
Hurdan kan man använda kanelen?

Kanel har ganska besynnerlig smak och det är kanske inte så roligt att äta kanelsmakande mat dagarna i ända. Realitet är att det är ganska liten mängd kanel som ska till för att ge proportionerligt stor effekt på ketosen. I kaffet eller teet är det enormt gott med några stänk kanel, mindre än ett halvt gram är ganska lagom dosering. På detta sätt får man en riktigt bra start på dagen och fettförbränningsprocessen kickas igång ordentligt.

Kanel på grekisk yoghurt, på LCHF-gröt alternativt i LCHF-musli, i en fyllig köttgryta och i diverse bakelse (på lågkolhydratsvis såklart!) är oxå otroligt gott. Man kan göra egen kanelglass, det är mycket godare än man kan ana, samt vill man piffa till den en aning extra så kan man ha i ingefära oxå, eller lite apelsinessens. Fantasin är som vanligt nyckeln till framgång.

Det enklaste är lite Saigonkanel i kaffet – det är gott.

Kanel hjälper även vid vanliga dieter

Det är inte blott strikta lågkolhydratare som kan avvika fördelar ur ett jämnt intag av kanel, realitet är att den som äter kolhydrater får stabilare blodsocker om den jämsides intar kanel. Så, lågkolhydratare uppnår bättre ketos med hjälp av kanel och kolhydratsätare blir inte riktigt lika brutalt drabbade av kolhydraterna om de balanserar dem med kanel. En briljant smakgivare är vad den är – samt underbart god!

Extrem förbrukning av kanel kan vara farligt

Man ska förtära toppen fyra gram kanel per dag alldenstund kanel innehåller ämnet kumarin som i stora doser samt efter långvarigt intag kan affektera levern negativt. Det ska dock ganska mycket till för att man ska lyckas få i sig mer än fyra gram kanel per dag under en längre tid.